Vad händer härnäst?
Kidnappningsdrama, personlig finanskris eller kanske en smash and grab? Jag känner på mig att något ligger i luften och efter den senaste tidens dramatik med stulen tvätt och rättegångar, så väntar jag på en Grande Finale.
Om man skulle få önska lite, så kan jag gärna ta nån kris som innebär att jag får resa nånstans. Gärna till nåt varmt ställe, eller till Alperna. Men vad är oddsen för att det händer...?
Om man skulle få önska lite, så kan jag gärna ta nån kris som innebär att jag får resa nånstans. Gärna till nåt varmt ställe, eller till Alperna. Men vad är oddsen för att det händer...?
Tingsfelen
Vittnesmålet är lämnat, så nu är det över! För den här gången i alla fall. Men om jag känner mitt liv rätt, så har vi inte hört det sista om det här än...
Det gick i stort sett till precis som jag hade trott att det skulle göra. Deras jurist var hal som en ål, så han ställde väldigt korta, men kryptiska frågor. Kundens frågor var väldigt känsloladdade och innehöll antingen en gnutta ilska, en skätt sorg eller lite av både och.
Vid ett tillfälle hamnade jag i ett läge, där Tingsrätten påpekade att jag redan hade besvarat en fråga från företagets jurist och jag fick en liknande fråga från kunden, fast som var vinklad åt motsatt håll. Då sa jag kort och gott att Tingsrätten hade fel och de köpte det. Tingsrätten heter därför numera Tingsfelen...
Det känns ändå skönt att just den här biten är avklarad och jag tror att även kunden tyckte att det var skönt att få höra att jag inte var någon genomrutten typ som hade gjort det här på eget bevåg. Förhöret avslutades med att jag gick fram till henne och gav henne en kram.
Stay tuned!
Twist and shout and twist again...
Snackade med en jurist idag, om hur det egentligen går till när man blir kallad till en rättegång. Fick ett väldigt skönt besked att om man inte har blivit skriftligen kallad från tingsrätten, så spelar det ingen roll vad någon säger. Han sa också att det är väldigt ovanligt att man får en kallelse hem i brevlådan dagen innan... Man kan ju ana vart det här är på väg.
Det första jag ser när jag sätter foten innanför ytterdörren, är ett brev från tingsrätten. Det har tydligen blivit min grej att råka ut för saker som inte tillhör vanligheterna. Så imorrn klockan 11:00 ska jag infinna mig som vittne och då möta kunden från fem år sen, samt skumraskjuristerna.
Jag kanske ska passa på att fråga skumraskjuristerna vad de egentligen ville när de ringde...?
Kan man pleada nåt amerikanskt admanment och slippa det här?
Det första jag ser när jag sätter foten innanför ytterdörren, är ett brev från tingsrätten. Det har tydligen blivit min grej att råka ut för saker som inte tillhör vanligheterna. Så imorrn klockan 11:00 ska jag infinna mig som vittne och då möta kunden från fem år sen, samt skumraskjuristerna.
Jag kanske ska passa på att fråga skumraskjuristerna vad de egentligen ville när de ringde...?
Kan man pleada nåt amerikanskt admanment och slippa det här?
This whole courtroom's out of order!
Jag har ju tidigare konstaterat att mitt liv är som en såpopera. Just precis när allt verkar hur lugnt och fint som helst, så kommer värsta twisten och allt kastas omkull.
Så nu var det dags igen...
För ungefär fem år sedan, innan jag började på mitt nuvarande jobb, så jobbade jag på ett företag med att sälja hemsidor till företag. Jag tror att jag jobbade där i ungefär tre dagar, kände att det inte riktigt passade mig och slutade. Har ju inte tänkt speciellt mycket mer på det sen dess...
I mitten på förra veckan, så fick jag ett samtal från en herre i Örebro. Han driver en förening som nu ska stämma företaget som jag jobbade på i tre dagar för fem år sen. Är ni med så långt...? För det är knappt jag. Dessutom så jobbar han som polis, men detta gör han helt ideellt. För att få lite extra krydda på saker och ting liksom...
Inom loppet av nån dag, har jag:
- Fått ett sms från en av kunderna jag pratade med när jag jobbade där. Hon ville diskutera vad som hänt under vårt samtal.
- Jag har tydligen blivit kallad till Stockholms Tingsrätt för att vittna åt samma kund, fast det har jag inte fått veta från Tingsrätten, utan från herren i Örebro.
- Jag har ett antal missade samtal från en juristfirma i Göteborg, som tydligen representerar företaget som jag jobbade på. När jag berättade det för herren från Örebro, så fick jag höra att detta var extremt ovanligt och att jag borde ringa upp dem och spela in samtalet, då de tydligen kan köra med en del fula knep och det kan handla om att de försöker påverka mitt vittnesmål, vilket skulle vara extreeeemt olagligt!
Och allt handlar om nånting som hände under tre dagar för fem år sen...
Jag kommer ju knappt ihåg vad som hände förra helgen!
Så... är det någon som vet hur man spelar in ett samtal från en iPhone?
Så nu var det dags igen...
För ungefär fem år sedan, innan jag började på mitt nuvarande jobb, så jobbade jag på ett företag med att sälja hemsidor till företag. Jag tror att jag jobbade där i ungefär tre dagar, kände att det inte riktigt passade mig och slutade. Har ju inte tänkt speciellt mycket mer på det sen dess...
I mitten på förra veckan, så fick jag ett samtal från en herre i Örebro. Han driver en förening som nu ska stämma företaget som jag jobbade på i tre dagar för fem år sen. Är ni med så långt...? För det är knappt jag. Dessutom så jobbar han som polis, men detta gör han helt ideellt. För att få lite extra krydda på saker och ting liksom...
Han frågar då om jag kan ställa upp och vittna om hur jag upplevde min korta tid på företaget. Innan jag knappt har hunnit reflektera över det här, har jag sagt ja.
Nu börjar allt det roliga...
Nu börjar allt det roliga...
Inom loppet av nån dag, har jag:
- Fått ett sms från en av kunderna jag pratade med när jag jobbade där. Hon ville diskutera vad som hänt under vårt samtal.
- Jag har tydligen blivit kallad till Stockholms Tingsrätt för att vittna åt samma kund, fast det har jag inte fått veta från Tingsrätten, utan från herren i Örebro.
- Jag har ett antal missade samtal från en juristfirma i Göteborg, som tydligen representerar företaget som jag jobbade på. När jag berättade det för herren från Örebro, så fick jag höra att detta var extremt ovanligt och att jag borde ringa upp dem och spela in samtalet, då de tydligen kan köra med en del fula knep och det kan handla om att de försöker påverka mitt vittnesmål, vilket skulle vara extreeeemt olagligt!
Och allt handlar om nånting som hände under tre dagar för fem år sen...
Jag kommer ju knappt ihåg vad som hände förra helgen!
Så... är det någon som vet hur man spelar in ett samtal från en iPhone?
Spelar ingen roll
Det är antagligen inte ens nån som läser det här, men det spelar faktiskt ingen roll. Just nu e jag lite halvt nere och tycker att det mesta suger.
Jag kan verkligen inte förstå hur nån som "trivs med att va singel" helt plötsligt kan nappa på en dejt med en snubbe som hon har träffat i typ 5 sekunder. Jag antar att jag får skylla mig själv med tanke på att det var jag som skickade förfrågan, men naiv som jag var, så trodde jag ändå att hon skulle tänka ett varv extra och anklaga mig för att va dum i huvudet för att ens ha tagit upp det. Så blev inte fallet...
Kvällens slutsats: Tjejer suger, så varför inte låta dom göra lite nytta och njuta av det på samma gång?
Nyttigt är rätt, om man gör det på sitt sätt
Ambitionsnivån kan ibland vara rätt hög när det gäller mig, men inte i det här fallet. Jag kommer fortfarande att äta pasta med feta såser 5-10 gånger i veckan och utan snuset skulle jag gå under.
Däremot så har jag gjort en del förändringar den sista tiden. Klättringen går ju som på räls, så minst två gånger i veckan har det blivit. Det här med frukost har jag märkt är ganska bra också i och med att jag vanligtvis inte äter lunch förrän halv ett varje dag.
Sen så har det blivit nån hälsohysteri på jobbet och helt plötsligt ska alla sluta röka. De har t.o.m. dragit igång en sluta-röka kurs... Spontan som jag är, så fick jag för mig att hoppa på det tåget (utan fjantkursen då förstås), så sen i måndags är det över.
Det blir en stor klapp på axeln till mig själv!
Däremot så har jag gjort en del förändringar den sista tiden. Klättringen går ju som på räls, så minst två gånger i veckan har det blivit. Det här med frukost har jag märkt är ganska bra också i och med att jag vanligtvis inte äter lunch förrän halv ett varje dag.
Sen så har det blivit nån hälsohysteri på jobbet och helt plötsligt ska alla sluta röka. De har t.o.m. dragit igång en sluta-röka kurs... Spontan som jag är, så fick jag för mig att hoppa på det tåget (utan fjantkursen då förstås), så sen i måndags är det över.
Det blir en stor klapp på axeln till mig själv!
Behöver telefonnummer till Askungens systrar
Jag har räknat ut att mina tår är ungefär en halv centimeter för långa. Inte för långa i största allmänhet, men för att få plats i mina nya klättringsskor, storlek 42.
Jag har hittills testat två grejer för att töja skorna:
- Gå runt i skorna med blöta strumpor
- Sätta i såna där fjädrande saker man har i finskor
Någon som har nån ytterligare idé, innan jag går in på fotstympning?
Då kan man ju fråga sig hur jag kunde köpa för små skor. Diskussionen med personen som jobbade där jag köpte dem lät något i stil med detta:
- Alltså de ska sitta tajt.
- Jo, men det gör dom...
- Men gör det ont?
- Ja, alltså smärta är ju relativt...
- Men du vet att de töjer sig med tiden?
- Prima, då kör vi på det!
Note to self: Nästa klättringssko ska vara storlek 42,5.
Jag har hittills testat två grejer för att töja skorna:
- Gå runt i skorna med blöta strumpor
- Sätta i såna där fjädrande saker man har i finskor
Någon som har nån ytterligare idé, innan jag går in på fotstympning?
Då kan man ju fråga sig hur jag kunde köpa för små skor. Diskussionen med personen som jobbade där jag köpte dem lät något i stil med detta:
- Alltså de ska sitta tajt.
- Jo, men det gör dom...
- Men gör det ont?
- Ja, alltså smärta är ju relativt...
- Men du vet att de töjer sig med tiden?
- Prima, då kör vi på det!
Note to self: Nästa klättringssko ska vara storlek 42,5.
5 anledningar till att börja klättra
Som ni vet, eller kanske inte vet, så har jag i alla fall börjat att klättra. Nu tänkte jag dra mitt strå till stacken och förklara vad som är så bra med att klättra.
1. Man tränar och får jäkligt fin kropp utan att man tänker på det, för att det är så roligt
2. Om man inte spanar på rumpor, kan man bli tillsagd att man gör fel
3. Man får en ganska skön kick av att vara 16 meter upp i luften (om man nu är en sån som gillar kickar)
4. Man blir verkligen märkbart bättre för varje gång man gör det
5. Det passar inte för alla, vilket gör att om man väl gillar det, så kan man känna sig speciell
Nå... vad väntar ni på?
1. Man tränar och får jäkligt fin kropp utan att man tänker på det, för att det är så roligt
2. Om man inte spanar på rumpor, kan man bli tillsagd att man gör fel
3. Man får en ganska skön kick av att vara 16 meter upp i luften (om man nu är en sån som gillar kickar)
4. Man blir verkligen märkbart bättre för varje gång man gör det
5. Det passar inte för alla, vilket gör att om man väl gillar det, så kan man känna sig speciell
Nå... vad väntar ni på?
Tysta leken börjar nu
Jag gillar inte tystnad, inte alls faktiskt. Jag är ett socialt musikmonster och om det är tyst för länge, så kan jag säga nästan vad som helst bara för att bryta tystnaden. Jag är killen som stampar takten till musiken på tunnelbanan, trots att det är tidigt på morgonen och kanske inte ens min egen musik jag hör. Jag är nog bäst i världen på att va sämst på att va tyst.
Jag gillar inte tysta människor.
Jag gillar inte tysta människor.
Skratta högt
Om man sitter ensam och tittar på något riktigt roligt, så har i alla fall jag väldigt svårt för att skratta högt. Man kanske drar lite på mungiporna på sin höjd, men väldigt sällan händer det att jag faktiskt brister ut i skratt.
De senaste tre dagarna har jag plöjt igenom 39 avsnitt av Entourage (jag vet att det är typ 100 år för sent men...) och skrattar högt åt varje avsnitt. Det är ett bra betyg om något! Om ni inte har sett den, så gör det.
De senaste tre dagarna har jag plöjt igenom 39 avsnitt av Entourage (jag vet att det är typ 100 år för sent men...) och skrattar högt åt varje avsnitt. Det är ett bra betyg om något! Om ni inte har sett den, så gör det.
De små detaljerna
Jag är en kille som lägger märke till detaljer. Det behöver inte nödvändigtvis vara viktiga detaljer, utan snarare så är det oftast precis tvärtom.
Något som jag har stört mig på ett ganska bra tag nu, är ett automatiskt meddelande som spelas upp på tunnelbanan. Om man precis som jag, är uppvuxen som ett tunnelbanebarn, så har man varit med om en del förändringar.
När man kommer inrullande med gröna linjen mot T-Centralen, så avslutas meddelandet "...Hjulsta, Akalla, samt till pendeltåg". Det som stör mig något fruktansvärt, är att tidigare så avslutades meddelandet med "Hjulsta, Akalla, samt till pendeltåg och bussar". Man skulle ju lätt kunna tro att de har spelat in ett nytt meddelande, när de bestämde sig för att det inte längre går några bussar från Centralen, men icke! De har istället klippt bort det sista av meddelandet, vilket gör att man verkligen hör att den stackars tunnelbanetjejen inte är färdig. Det låter helt enkelt för jävligt...
Något som jag har stört mig på ett ganska bra tag nu, är ett automatiskt meddelande som spelas upp på tunnelbanan. Om man precis som jag, är uppvuxen som ett tunnelbanebarn, så har man varit med om en del förändringar.
När man kommer inrullande med gröna linjen mot T-Centralen, så avslutas meddelandet "...Hjulsta, Akalla, samt till pendeltåg". Det som stör mig något fruktansvärt, är att tidigare så avslutades meddelandet med "Hjulsta, Akalla, samt till pendeltåg och bussar". Man skulle ju lätt kunna tro att de har spelat in ett nytt meddelande, när de bestämde sig för att det inte längre går några bussar från Centralen, men icke! De har istället klippt bort det sista av meddelandet, vilket gör att man verkligen hör att den stackars tunnelbanetjejen inte är färdig. Det låter helt enkelt för jävligt...
Vad var det som hände?
Jag vet inte vad som hände. Helt plötsligt blev det bara tyst...
Det har ju ändå hänt en del saker den senaste tiden. Tyskland tog hem Eurovision precis som tippat, jag har börjat klättra och tycker att det är den träningsform som jag har saknat de senaste åren. Men framför allt har jag kommit fram till att jag vill plugga.
Pluggandet till musikproducent handlar ju inte bara om att man ska kunna droppa den klyschiga kommentaren: "Jag kan göra dig känd..." ute på krogen, utan faktiskt om ett genuint intresse. Jag vet inte vad jag skulle göra utan musiken i mitt liv. Kruxet just nu är att om jag skulle plugga, så skulle det sätta käpparna i hjulet för en eventuell säsong i Alperna. I-landsproblem eller vadå...?
Det har ju ändå hänt en del saker den senaste tiden. Tyskland tog hem Eurovision precis som tippat, jag har börjat klättra och tycker att det är den träningsform som jag har saknat de senaste åren. Men framför allt har jag kommit fram till att jag vill plugga.
Pluggandet till musikproducent handlar ju inte bara om att man ska kunna droppa den klyschiga kommentaren: "Jag kan göra dig känd..." ute på krogen, utan faktiskt om ett genuint intresse. Jag vet inte vad jag skulle göra utan musiken i mitt liv. Kruxet just nu är att om jag skulle plugga, så skulle det sätta käpparna i hjulet för en eventuell säsong i Alperna. I-landsproblem eller vadå...?
Total besvikelse
Häromdan så fick jag en flashback till mina ungdomsdagar och helt plötsligt så dök Melinda Wrede upp i mitt huvud från ingenstans. När jag snackade med människorna i rummet för att få det här igenkännande nickandet, så var det tvärdött. Ingen kom ihåg henne!
Visserligen så var de här människorna några år yngre, så det kan ju ha varit orsaken, för jag kan väl inte vara den enda som kommer ihåg Melinda Wrede?!
Första tecknet på att hon är borta, är att jag inte ens kan hitta låten på Yotube... då är det illa.
Här kommer den iaf:
http://video.se.msn.com/watch/video/melinda-wrede-relationsteorin/hhgpw9oe
Visserligen så var de här människorna några år yngre, så det kan ju ha varit orsaken, för jag kan väl inte vara den enda som kommer ihåg Melinda Wrede?!
Första tecknet på att hon är borta, är att jag inte ens kan hitta låten på Yotube... då är det illa.
Här kommer den iaf:
http://video.se.msn.com/watch/video/melinda-wrede-relationsteorin/hhgpw9oe
Bättre fly än illa fäkta?
Det börjar sakta men säkert att sjunka in att läget ser ut som det gör. Det verkar inte bli nån världsomvälvande förändring, i alla fall inte just precis nu. Så jag har precis bestämt mig för att gilla läget och göra det bästa av situationen, men självklart ändå hålla ögonen öppna för nya spännande projekt.
Känns som en jävligt mogen och vuxen inställning faktiskt.
Känns som en jävligt mogen och vuxen inställning faktiskt.
Men det värsta är ändå...
Ett blankt nej kan jag ta. Om någon ber mig att dra åt helvete, så rör det mig knappt i ryggen. Att nån förklarar "nej men det går inte, för att..." kan jag tycka är lite mjäkigt, men det är ändå okej.
Men att inte höra ett knyst, det gör mig fan galen! Vad är det här för knäpp jäkla "sopa under mattan-mentalitet" som alla lider av? Ska det vara så svårt att säga rakt ut vad det är som gäller, istället för att leka kurragömma och undvika all konfrontation?
Lilla landet lagom måste skaffa sig en ryggrad och rycka sig själv i kragen. För det här, det är bara för mesigt!
