Schlagläge?

För bara några dagar sen, så hände något underbart. Jag gick in på vårt nya stamhak för att dricka som en idiot och då, från ingenstans, kom hon fram till mig. Inte så konstigt kanske, med tanke på att hon jobbar som servitris? Jag tänkte att this is my life, slängde på mitt bästa manboy-leende och böjde mig fram mot henne och viskade:  Jag vill om du vågar... Eller ja, jag gjorde inte det egentligen, men hade det inte varit häftigt om jag gjort det?

Jag är ju trots allt singel, men ändå så blev jag lite osäker. Hur kan jag tro på kärlek liksom? Så jag slets mellan den här osäkerheten och en känsla att jag va unstoppable.

Huvudsaken var i alla fall att inte visa nån osäkerhet utåt, så jag bestämde mig för att köra. Jag satt där som en hippare hoppare och varenda blick hon gav mig praktiskt taget skrek: Come and get me now! Vad kan jag säga? Jag är en sucker for love och hon är en magisk stjärna... 

Vid ett tillfälle, när jag sitter och fantiserar om att hon ska komma fram och säga att hon behöver ett place to stay tonight, så ser jag nån annan kille prata med henne. Snacka om att försöka strö road salt i såren! Jag kände mig helt hollow, fick nåt rött i ögonen och försökte med nån form av telepati förmedla ett meddelande till den här snubben... StopKeep on walking grabben! Annars kommer morgondagens headlines inte tala i din favör, när jag har fått dig att lämna the human frontier. Lite fjantigt kanske, men vadå liksom? I did it for love.

Som tur var, så blev hon inte manipulated av den här snubben, så jag känner fortfarande att we can work it out. Vem vet, nån dag kanske vi sitter där med en villa, volvo och en vovve som heter Yeba?

Innan vi skulle dra var det dags för sista beställningen och för mig blev det en färdknäpp som skulle hålla igång mig resten av kvällen. Hon kom fram med en hot-shot och från ingenstans utbrister jag: You're making me hot hot hot! Polarna hade beställt nachos som aldrig verkade komma. Vi tänkte att det vore ju faktiskt bra om man kunde få maten, innan alla ljusen brunnit ut? När nästan allt hopp var ute, så kom hon äntligen med maten, the saviour räddade kvällen!

Även om jag vet att kärlek kan vara heaven or hell och att jag kanske kommer att behöva en doctor doctor när hon en dag fått nog och skriker you're out of my life, så vet jag nu i alla fall hur jag vill spendera mina thursdays framöver.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0